Det är svårt att tänka sig GP utan Sture Hegerfors och P.S. Det har blivit till en replipunkt och ett andningshål i tidningens snabba nyhetsflöde. Den hegerforska förmågan att sätta flyktiga Göteborgsvitsar på pränt är en kulturgärning av rang.

Hösten 1971 bad jag Sture Hegerfors, president i Svenska Serieakademin och f.d. journalist- och tecknarvolontär på Göteborgs-Posten, att försöka hitta en tecknare åt oss. Jag ville ha en idétecknare, som på ett lättsamt och roligt sätt kunde kommentera dagskrönikan.

Strax efter jul 1972 återkom Sture – och slog ut med armarna i en uppgiven gest.

– Jag har letat på reklambyråerna, på konstskolorna, överallt. Men jag hittar ingen som kan både rita roligt och skriva roligt om aktualiteter.

Varpå han i skämtsam ton tillade:

– Så det är väl ingen annan råd än att jag får göra det själv!

Svenne Strömberg, GP:s dåvarande redaktionschef, befann sig också i rummet. Han var de snabba beslutens man.

– Då börjar du i morgon! sade han kort.

Sture stelnade till ett ögonblick. Men han fann sig:

– Jag har inte ritat någonting på tio år... Kan vi säga i övermorgon?

Därmed var saken avgjord. Fredagen den 29 december 1972 började Sture Hegerfors med sin dagliga ”PS”-teckning i Göteborgs-Posten.

Det är vi på GP mycket glada över. Och vad som är ännu mycket viktigare:

Våra läsare är det.